Dikväveoxid används i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en mixning av kväve och oxygen. Ett andra beteckning för dikväveoxid som flera absolut känner till, är lustgas och det är ej en brännbar gas.

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.

Dikväveoxid har ett mycket stort användningsområde, som bland andra i vården vari den används som ett smärtstillande medel. Men numera används den också i så kallad gräddsifoner som man kan finna i olika kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som blandar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk alster som nyttjas för att fixa vispad grädde till diverse, som semlor och i matlagning. Det är flertal annorlunda produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland andra är en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva luftig, men den kan också förvara din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Du behöver aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir blaskig samt torr.

Gräddsifoner innehåller en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när du vill vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det bara att pressa handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu kommer grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bliva lätt precis som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en semla. Grädde kan begagnas i annorlunda areor, som i kaffe och varm choklad koppar, men även i kokkonst samt bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det är också flertal som inkluderar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det flesta, som bland andra i olika såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte ska skikta sej. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den inte homogeniseras. Att den inte behöver homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde har stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon och en patron som består av dikväveoxid.

Det är flertal sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det är också de som innehar lägre. Bland annat är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som innehåller dikväveoxid.