Har du koll på frukterna och bären som kan användas till vinet?
För bästa möjliga resultat vid framtagning av vin är det viktigt att frukterna som används behandlas på rätt vis. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fullmatad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man bör gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på annorlunda sorters bär, och skilda sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika procedur.
Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att dessutom stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man köpa en äppeldelare som fungerar utmärkt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är omkring 3-4 dygn.
Erlandsen tar så klart också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är betydelsefullt att sortera undan blad och också dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att göra Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ungefär 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går sålunda givetvis att framställa gott vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber enbart ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är eftersträvansvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. vinbryggning.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa sedan ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll försiktigt och utförligt över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats följa med. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de har en enorm aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att till exempel få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det itu och spola med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till nästkommande dag. Det medför att bären sväller nästan 4 gånger sin torkade storlek. Processa dem därför inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli runt 2-5 liter vatten.
Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går även att hitta i butiker på internet.
Det går också alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska således undvikas. Vad gäller must så ska det jäsa cirka 2-3 dagar före socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligen rymma 1 kg vilket ger ungefär 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.
Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man ska dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inklusive stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas fristående.
Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller samman, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.
Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten enligt recept.