Konsten att brygga sitt eget vin
När druvor krossas för vinframställning används vanligtvis en krossningsmaskin, men de kan även krossas genom att man trampar på dem med fötterna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det centralt att även borttaga druvornas skal. För att röda druvor inte ska leda till vitt vin ska man undanröja skalen. För att eliminera exempelvis vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer ska svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i detta skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former äger likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har potential att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå ska till exempel passa på att plocka bär under sommaren och hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller liknande går fint med en potatisstöt.
En betydande del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det viktigt att vattnet är riktigt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en utmärkt metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Vanligtvis har den sistnämnda varianten formen av mindre stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets yta i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att filtrera vätskan genom granulerat aktivt kol eller att nyttja pulverkol för att slamma upp vätskan. Det ultimata är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undvika rening i kyla då det i värsta fall inte funkar alls.
Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink skänker nämligen inte yta åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken åka ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I kommande steg av processen krävs ytterligare en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs även en oechslemätare som används för att dosera sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren får plats däri. Vanligtvis brukar 100 ml vara en lagom storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller varierande mängder extraktämnen. Det ger såklart skilda resultat, vilket man måste ha med i kalkylerna.
För att ta ett test med oechslemätaren så mäter man upp ungefär tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk sedan ner oechslemätaren för att därnäst läsa av värdet. Det är viktigt att importera mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs alltid innan jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen noga för att uppfatta smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.
Därefter får vinet stå i jäskärlet i ungefär 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar bör man tappa om vinet samt filtrera på nytt.