Absinthe, – den mest legendariska av samtliga drycker
Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar man noll mer legendarisk än absint.
De mesta folk innehar förmodligen en grundläggande medvetenhet om att absint finns, men de mesta utav dem känner till blott några sanna fakta om sprit eller alkohol och bara en bråkdel utav dem innehar haft tillfälle att äga ett glas av denna mystiska dryck före sej på bordet.
På grund av detta vill jag med detta lilla inlägget framföra för eder läsare lite information om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess lysande förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint främst gjordes.
Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint få varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en doktor från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flertal år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod kända för att ha tillverka en medicinsk tonic som bar en enorm likhet med absint.
Ändå var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som avyttrade formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som sedan etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att gå miste sin image som en läkemedelstonic samt blev mer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier och för att ge inspiration till konstnärer.
Alltså legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett realitet är att hon inspirerade så stora konstnärer samt författare som Degas, Erfaren Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att skapa målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst samt litteratur.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet samt mot absinthe i synnerhet.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment bevisa att malörtens olja, en utav de många ingredienserna i absint, var riskabel och giftig, ehuru endast en liten antal malört fanns i en absint flaska.
En annan händelse som skedde i början utav nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall samt mördade hela sin familj.
Även om mannen hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad samt missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
År 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder samt USA.
Frankrike följde efter år 1915.
Antagligen för att det var förbjuden frukt, har flera utav de falska rykten samt historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än nu, fastän modern vetenskap innehar visat att malört ej är mer skadligt eller framkallar dårskap än någon annan naturlig ingrediens som pepparmynta olja alternativt vaniljextrakt.
Idag, i begynnelsen av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.
I de mesta europeiska länder är absint helt lagligt igen.
I AMERIKA (givetvis) finns det ännu lagar mot att producera och sälja den, ehuru olika företag har hittat på potential att gäcka dessa bann.
Att dricka absint är ej längre ett brott.
För en jänkare, innebära det att det är acceptabelt att dricka absint, så länge man köper det från en juridisk, icke-amerikanska källa som man kan finna Online.